| Kontakt

Du är alltid välkommen att kontakta oss på barnmatsforum@se.nestle.com eller via telefon 020-299200.

| WHO-koden

barnmat

WHO rekommenderar uteslutande amning under de första 6 månaderna. Nestlé stöder detta till fullo liksom fortsatt amning tillsammans med introduktion av en varierad kost enligt råd från barnhälsovården.

Fortsätt

Ordlista

Hitta definitionen på de nutritionsrelaterade begrepp som vi använder

A

Aktiv bakteriekultur

är levande bakterier som också kan ha en hälsoeffekt i kroppen. De bakterier som oftast används är olika stammar av laktobaciller och mjölksyrabakterier. Spädbarn presenteras för dessa bakteriekulturer redan i bröstmjölken. Dessa bakterier är bra för tarmens funktion.

Allergi

Det är vanligt med allergi och överkänslighet mot mat hos barn. I dag tyder olika undersökningar på att vart tredje barn har eller har haft allergibesvär, men många barn växer ifrån sin matallergi under de första levnadsåren. Det gäller till exempel allergier mot mjölk och i viss mån även ägg, medan allergier mot nötter, jordnötter och fisk ofta är bestående. Hos större barn är det vanligare med allergier mot pollen och pälsdjur.

Ofta talas det om allergi och överkänslighet som om det är samma sak, men de har olika bakomliggande mekanismer i kroppen. Överkänslighet är ett övergripande begrepp för att man reagerar på något man äter, och det kan delas in i allergisk respektive icke-allergisk reaktion.

Vid födoämnesallergi (matallergi) reagerar immunförsvaret med att bilda allergiantikroppar mot ett födoämne, till exempel mjölk. Symtomen som uppkommer vid en allergisk reaktion kan variera. Det är vanligt med symtom från huden (eksem, nässelutslag, klåda), luftvägarna (pip i bröstet, astma) eller magtarmkanalen (magont, kolik, diarré, kräkningar mm), eller en kombination av dessa. Symtomen spänner över hela skalan från milda till kraftiga, där vissa kräver läkarvård. Reagerar man allergiskt är det viktigt att helt utesluta det födoämne man inte tål.

Vid en icke-allergisk reaktion reagerar kroppen med andra mekanismer. Ett exempel är när man är överkänslig mot mjölksocker (laktos) på grund av att man saknar enzymet laktas som bryter ned mjölksockret. Till överkänslighet räknas också reaktioner mot tillsatser och mat som är rik på ett ämne som heter histamin. Vid en icke-allergisk reaktion kan man tåla mindre mängder av ett födoämne och reaktionen är sällan lika kraftig som vid en allergisk reaktion.

Antioxidanter

I kroppen bildas, i samband med ämnesomsättningen, ibland så kallade fria radikaler. Fria radikaler kan bland annat bidra till hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Antioxidanter håller nivån av fria radikaler nere. Därför kan antioxidanterna kallas för kroppens rostskydd eller självförsvar. Det finns gott om antioxidanter i maten, framför allt i frukt och grönt.

Antioxidanterna samarbetar, förstärker varandra och gör nytta på olika sätt. Det är alltså en mängd aktiva ämnen. Vissa känner man till sedan länge, medan det forskas flitigt på andra nyupptäckta ämnen.

Här är några av antioxidanterna:

  • Vitamin E: Finns i olja, nötter, margarin och fet fisk.
  • Vitamin C: Bra källor är frukt, bär, juice och gröna bladgrönsaker.
  • Karotenämnen: Finns i morötter, men också i gröna, gula och röda frukter och grönsaker.
  • Flavonoider: Finns i många olika grönsaker och frukter, speciellt äpple, lök, druvor och te.
  • Selen: Finns framför allt i fisk och skaldjur, men också i kött.

Arakidonsyra (ARA)

är en långkedjig fettsyra från omega 6-familjen där moderfettsyran är linolsyra. Modersfettsyror kan delvis omvandlas till längre fettsyror i kroppen, tex ARA. Fettsyror från Omega 6 finns i t.ex. majsolja och solrosolja. Linolsyra måste tillföras via kosten och sedan kan kroppen själv bilda fettsyror som kallas långkedjiga fleromättade fettsyror, där ARA ingår. Långkedjiga fleromättade fettsyror (DHA, omega 3 och ARA, omega 6) är viktiga för det lilla barnets utveckling.

B

Bifidobakterier

är ett släkte anaeroba bakterier som brukar anses bidra till tarmens skydd mot infektioner. Genom att tillsätta bifidobaketerier och mjölksyrebakterier i livsmedel vill man förebygga och behandla rubbningar i tarmens funktion.

C

Clostridium botulinum

Clostridium botulinum är en bakterie som bildar mycket tåliga sporer som överlever kokning. Hos spädbarn under ett års ålder kan sporer gro i tarmen och när bakterierna växer bildas botulinumtoxin som kan orsaka förgiftning, så kallad spädbarnsbotulism. Honung kan innehålla sporer från Clostridium botulinum. Ge inte honung till barn under ett år.

Celiaki

Eller glutenintolerans är en typ av tarmsjukdom som medför att man måste äta glutenfri kost.

D

Dokosahexaensyra (DHA)

Är en långkedjig fettsyra från omega 3-familjen där moderfettsyran är alfa-linolensyra, som delvis kan omvandlas till längre fettsyror i kroppen (tex DHA). Fettsyror från omega 3 finns i t.ex. fet fisk (såsom lax, makrill, sill) men även i rapsolja, och vissa nötter. Alfa-linolensyra måste tillföras via kosten och sedan kan kropen själv bilda långkedjiga fettsyror som dokosahexaensyra (22:6 n-3 DHA) och eikosapentaensyra (20:5 n-3 EPA).

F

Fett

För små barn är fett en viktig energikälla eftersom de behöver mycket energi per kilo kroppsvikt. Fett ger essentiella fettsyror och behövs för att de fettlösliga vitaminerna (till exempel D-vitamin) ska kunna tas upp och utnyttjas i kroppen. Att äta fett är också ett effektivt sätt att förse kroppen med energi (kalorier) eftersom fett ger mer än dubbelt så mycket energi per gram som kolhydrater och protein.

  • Mättat fett finns framför allt i feta mjölkprodukter som grädde och ost, feta charkuteriprodukter som korv och pastej, kaffebröd, choklad, hårda margariner och smör.
  • Enkelomättat fett finns bland annat i rapsolja, olivolja, nötter, frön och fisk.
  • Fleromättat fett finns i feta fiskar, olja och flytande margarin. Omega-3 och omega-6 fetter är namn på två familjer av fleromättat fett. Omega-3 fettsyror finns det gott om i fet fisk men också i rapsolja och nötter. Omega-6 finns i mjuka matfetter, till exempel i olja och flytande margarin.

Folat

Folat, eller folsyra är olika former av samma B-vitamin. Folat finns i maten medan folsyra är den form som används i tillskott.

Folat/folsyra är extra viktigt om man planerar att bli gravid eller precis har blivit gravid . Forskning visar att brist på folsyra i kroppen kan öka risken för att barnet ska få ryggmärgsbråck. Idag rekommenderas att de flesta kvinnor ska ta ett tillskott av folsyra när de planerar att bli gravida. Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida.

Folat/folsyra behövs för ämnesomsättningen i cellerna och för att kroppen ska kunna bilda nya röda blodkroppar.

Folat finns i många olika livsmedel men extra mycket i olika grönsaker – som baljväxter och gröna grönsaker – frukt, mjölk, spannmål.

H

Hydrolyserat protein

är protein som brutits upp i mindre fraktioner. Det sker via värme-och enzymprocesser. Mindre proteinfraktioner kan göra livsmedlet mer lättsmält och minska risken för att immunförsvaret reagerar mot proteinet. Det är skillnad på delvis och höggradigt hydrolyserat protein. Delvis hydrolyserat protein kan bidra till minskad risk för att man reagerar på proteinet om man har en benägenhet att utveckla allergi. Om barnet redan har en konstaterad allergi måste man använda en produkt med höggradigt hydrolyserat protein, en så kallad specialnäring.

J

Järn

Järn finns i kroppens alla celler. Det finns i blodet i form av hemoglobin, i muskler i form av myoglobin och lagrat i bland annat lever och mjälte som förrådsjärn. En nyfödd baby har cirka 250 mg järn i kroppen och vid vuxen ålder är förrådet ungefär 3–4 gram.

Järn ingår i många enzymer och har därmed många olika uppgifter. Den viktigaste är att transportera syre runt i kroppen.

Järn finns det mycket av i kött och köttprodukter. Kött, fågel och fisk innehåller dessutom ämnen som stimulerar upptaget av järn i kroppen. Det finns också järn i baljväxter, spannmål, bröd och gröna grönsaker. Nestlés barngrötar och vällingar är berikade med järn.

K

Kalcium

Kalcium är det mineralämne som det finns mest av i kroppen. Nästan allt kalcium lagras in i skelettet. Kalcium är förutsättningen för ett starkt skelett, där också D vitamin har stor betydelse. Kalcium ingår även i samspelet mellan nerver och muskler och är viktigt för att reglera blodtrycket. Benmassan ser inte likadan ut hela livet. Hos barn och ungdomar upp till ca 25 år omsätts och nybildas benmassan och under åren då man växer som mest lagras mycket kalcium in i skelettet.

Kolhydrater

Bakom det samlande begreppet kolhydrater döljer sig många olika ämnen. De huvudsakliga grupperna är stärkelse, sockerarter (både vanligt socker och naturligt ingående sockerarter), samt fibrer.

Kolhydraterna bryts ner i kroppen till enkla sockerarter, som sedan tas upp i tarmen. Spannmål (bröd, flingor, gryn), potatis, rotfrukter, frukt och bär är viktiga kolhydratkällor, som dessutom innehåller gott om fibrer. För de minsta barnen som bara ammas är laktos, som finns i bröstmjölk den enda kolhydratkällan. Laktos finns också i vanlig komjölk. Annars hittar man kolhydrater nästan uteslutande i mat från växtriket.

Kasein

Är en proteinfraktion, som utgör den mindre delen av proteinet i bröstmjölk.

L

Laktobaciller

Se mjölksyrabakterier.

Laktoferrin

Är ett protein som binder järn och är viktigt för absorptionen av järn i bröstmjölk.

Laktos

Är den dominerande kolhydraten i bröstmjölk och även i modersmjölksersättning. Laktos bidrar med den söta smaken och gynnar tillväxt av en bifidogen tarmflora hos spädbarn.

M

Maltodextrin

är en delvis nedbruten stärkelseprodukt, som ingår i oligosackariderna. Det är en kolhydrat som absorberas snabbt i kroppen men ändå kan bidra till viss mättnad vilket kan vara en fördel för mindre barn. Den framställs oftast genom nedbrytning av stärkelse av t.ex. potatis-, majs-, tapioka- eller vete.

Mjölksyrabakterier

Är ett samlingsnamn för icke sporbildande, grampositiva bakterier som kan jäsa mjölksocker till mjölksyra. Laktobaciller ingår i den normala bakteriefloran hos bl.a. människa. Anaeroba laktobaciller finns i stor mängd i tarmkanalen. De har positiva effekter på hälsan i form av t.ex. stärkt immunförsvar. När de tillsätts i livsmedel kallas de för probiotika. De vanligaste probiotiska bakterierna är laktobaciller och bifidobakterier.

Mineraler

Alla mineralämnen är nödvändiga för kroppen, men mängden och behovet varierar. Vissa mineralämnen finns bara i minimala kvantiteter och kallas då spårämnen. Varje mineralämne har viktiga uppgifter och de kan inte ersätta varandra. Kalcium och järn är två exempel på extra viktiga mineraler.

N

Nitrit och nitrat

Nitrat är ett salt som finns naturligt i vissa livsmedel, ibland tillsätts det för sin konserverande effekt. Vänta med spenat, mangold, rödbetor, nässlor och bladselleri tills barnet är 1 år. De innehåller nitrat som kan omvandlas till skadlig nitrit. Nitrit kan hämma syreupptagning hos små barn.

Nukleotider

Är en sorts byggstenar och den viktigaste formen av tillgänglig energi i alla levande celler. Vissa nukleotider, spelar en viktig roll i regleringen av cellers metabolism.

P

Pastörisering

Är när man värmer upp ett livsmedel till en viss temperatur vid vilken sjukdomsalstrande och produktförstörande mikroorganismer dödas.

Probiotika

Enligt WHO's definition är Probiotika levande mikroorganismer som när de intas i tillräcklig mängd har en hälsoeffekt på individen. De vanligaste probiotiska bakterierna är laktobaciller och bifidobakterier.

Protein

Protein behövs för tillväxt och underhåll av kroppen. Det är till exempel en viktig beståndsdel i alla muskler, och ingår även i pyttesmå mängder i andra ämnen.

Nästan alla hormoner och enzymer, som ingår i en mängd olika processer i kroppen, är proteiner. Om man äter mer protein än vad kroppen vid det tillfället behöver, som byggstenar och för reparation, används överskottet som energi. Denna energi används till förbränning eller omvandlas till fett, vilket innebär att det inte är någon fördel att äta mer protein än kroppen behöver i sitt arbete.

Under spädbarnsåret behöver barnet en ganska låg andel protein i maten. Bröstmjölken innehåller ganska lite protein och är perfekt sammansatt. Från ett års ålder rekommenderas att 10–15 % av de kalorier man äter kommer från protein. Det brukar vara enkelt att hålla, då man nästan aldrig får i sig för lite protein.

Kött, fisk, ägg, bönor, linser, ärtor och mjölk, eller produkter baserade på dessa råvaror, är bra proteinkällor. Vi får en knapp tredjedel av vårt proteinintag från mjölmat och andra produkter av vete, havre, råg eller korn. Minst energi är det i mat som är rik på vatten.

S

Spädbarnsbotulism

Hos spädbarn under ett års ålder, vars tarmflora inte är tillräckligt utvecklad, kan bakterien Clostridium.botulinum orsaka en förgiftning kallad spädbarnsbotulism. Honung kan innehålla sporer från bakterien. En tid, en timme eller ett par dagar, efter att man har fått i sig bakterien kan man drabbas man av illamående och kräkningar, synrubbningar, tal- och sväljsvårigheter, muskelsvaghet och andningssvårigheterp.g.a. det toxin som bakterien bildar. Dessa förgiftningar kan orsaka dödsfall. Honung ska därför inte ges till barn under 1 år. Läs mer på livsmedelsverkets hemsida.

V

Vassle

är en proteinfraktion, som utgör den största delen av proteinet i bröstmjölk. Den största delen av vassleproteinet är laktalbumin.

Vitaminer

Det finns tretton olika vitaminer som är nödvändiga att få i sig via maten. De kan inte ersätta varandra utan har alla sin specifika funktion i kroppen. Vitaminer finns i mat både från djur- och växtriket. Här i Norden, där vi har god tillgång på mat, är vitaminbrist ovanlig.

Det finns både fettlösliga och vattenlösliga vitaminer.

Vitaminer lösliga i fett.

A, D, E och K-vitamin är fettlösliga. Gemensamt för fettlösliga vitaminer är att de kan lagras i kroppen under en längre tid samt att de kan överdoseras. Om vitaminerna bara tillförs från mat är dock risken för överdosering i stort sett obefintlig.

Vitaminer lösliga i vatten.

Alla vitaminer som kalls B vitamin och C vitamin hör till de vattenlösliga vitaminerna. Så länge man äter livsmedel från olika grupper (tänk matcirkeln) brukar det inte vara svårt att få tillräckligt mycket av dessa vitaminer. Eftersom de inte kan lagras i kroppen som de fettlösliga behöver vi få dem i maten varje dag. Äter vi mer vitaminer än vi behöver utsöndras överskottet via urinen. Det kan vara bra att veta att de vattenlösliga vitaminerna är känsliga för värme och kan delvis förstöras vid matlagning. Därför är det bra att inte koka vissa grönsaker för länge och gärna använda kokvattnet om du till exempel ska mixa grönsaken till puré.

Vitamin A

Vitamin A är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen. Dels retinol, vilket är färdigt A-vitamin som finns i djurriket, dels karotenämnen, som finns i växtriket. Det mest välkända är väl betakaroten i morötter som omvandlas till retinol i kroppen.

Vitamin A behövs bland annat för immunförsvaret, syn, tillväxt, hud och slemhinnor. Man hittar retinol i lever, ägg, mjölkprodukter som berikats med A vitamin, margarin och olja. Karoten finns till exempel i morötter, broccoli, aprikoser, grönkål och spenat.

Vitamin B

Tiamin (B1), riboflavin (B2), niacin, pyridoxin (B6), folat, kobalamin (B12), biotin och pantotensyra är vitaminer som alla hör till gruppen B-vitaminer.

Varje vitamin har sin specifika uppgift men gemensamt för de flesta är att de medverkar i ämnesomsättningen och blodbildningen.

Vitamin B12

Vitamin B12 är undantaget då det trots att det är vattenlösligt kan lagras i levern. Barn har inte hunnit bygga upp något lager av vitaminet och det är därför som man inte brukar rekommendera en strikt vegetarisk mat till små barn. Om man äter veganmat behövs alltid tillskott av vitamin B12.

Vitaminet behövs för produktion av röda blodkroppar och för nervsystemet. B12 brist kan ge en speciell sorts blodbrist (perniciös anemi) vilken beror på avsaknad av ett ämne i magsäcken.

Vitamin B12 finns i princip bara i mat från djurriket, som inälvsmat, ägg, fisk, kött, mjölk och ost.

Vitamin C

Detta är nog vårt mest välkända vitamin och ett annat namn för C-vitamin är askorbinsyra. Det är ett känsligt vitamin som förstörs av syre, hög värme och långvarig kokning då det kan lösas ut i kokvattnet.

C-vitamin medverkar i en rad olika reaktioner i kroppen. Det behövs för bindvävens ämnesomsättning, skyddar mot oxidering (härskning), deltar i kroppens försvar mot stress med mera. En annan viktig funktion är att C-vitamin i en måltid gör det lättare för kroppen att ta upp järnet i maten.

Frukt, bär, grönsaker och potatis innehåller C vitamin. Extra mycket finns i citrusfrukter, kiwi, svarta vinbär och hjortron.

Vitamin D

Från cirka en veckas ålder behöver alla barn tillskott av vitamin D som finns att köpa på Apoteket. Läs mer om D-vitamin här.

Vitamin E

Det är också ett samlingsnamn för flera olika ämnen som har effekter som liknar varandra.

Vitamin E hindrar fleromättade fettsyror från att härskna i kroppen och är en så kallad antioxidant. Ju mer fleromättat fett man äter desto mer E-vitamin behöver man. Det har naturen ordnat på ett fint sätt då E-vitamin och fleromättat fett finns i samma livsmedel.

Vitamin E finns i olja, nötter, mandel, feta fiskar, äggula och grönkål.

Vitamin K

K-vitamin finns i livsmedel men kan också bildas i kroppen av tarmens bakterier. För att förhindra blödningar får nyfödda barn en spruta med vitaminet direkt efter födseln. Den huvudsakliga uppgiften för vitamin K är att medverka till att blodet koagulerar som det ska.

Det finns i bladgrönsaker som broccoli, brysselkål, grönkål och dessutom i lever.

W

WHO-koden

WHO rekommenderar uteslutande amning under de första 6 månaderna. Nestlé stöder detta till fullo liksom fortsatt amning tillsammans med introduktion av en varierad kost enligt råd från barnhälsovården.

Bröstmjölk är det bästa för det lilla barnet. Den innehåller precis det ditt barn behöver och när du ammar behöver du inte oroa dig för att ditt barn inte får i sig tillräcklig näring. Forskning visar också att bröstmjölken skyddar barnet mot infektioner och det finns flera andra fördelar än de rent näringsmässiga för både mamma och barn. Vi rekommenderar att du pratar med BVC (barnavårdscentralen) innan du eventuellt beslutar dig för att inte amma. Du kan även vända dig dit för att få stöd och råd i olika amningsfrågor.

Om du av någon anledning inte kan amma eller väljer att inte göra det, så finns det modersmjölksersättning. Att inte amma eller att kombinera amning med ersättning gör att kroppens produktion av bröstmjölk minskar. Ett sådant beslut är därför svårt att ändra i efterhand. Att använda modersmjölksersättning kostar mer och kan också vara mindre praktiskt då den måste tillagas, användas och förvaras enligt instruktioner på förpackningen. Dessa är viktiga att följa för att inte riskera barnets hälsa.