| Kontakt

Du är alltid välkommen att kontakta oss på barnmatsforum@se.nestle.com eller via telefon 020-299200.

| WHO-koden

barnmat

WHO rekommenderar uteslutande amning under de första 6 månaderna. Nestlé stöder detta till fullo liksom fortsatt amning tillsammans med introduktion av en varierad kost enligt råd från barnhälsovården.

Fortsätt
  • Allergifrågor
    • Varför innehåller så många rätter komjölksprotein?
      Jag har barn som är komjölksproteinsallergiska och undrar varför ni gör så mycket barnmatsburkar som innehåller komjölksprotein.

      Svar: Jag förstår problemen med att hitta variation på den mjölkfria kosten. För många är mjölk ett näringsrikt baslivsmedel och ett bra baslivsmedel när man skall sätta samman kost enligt de rekommendationer som finns för barn.

      Under fliken Barnmat kan du filtrera bort de produkter som innehåller komjölksprotein och få fram flera alternativ på rätter som passar barn med komjölkproteinsallergi.
    • Har Nestlé någon mjölkfri välling eller gröt
      Svar: Nestlé har en gröt som är fri från komjölksprotein och gluten - Sinlac. Med i förpackningen finns det recept på bland annat mjölkfri välling.
    • Hur tidigt kan man upptäcka om ens barn har någon form av matallergi och hur gör man då?
      Svar: Överkänslighet mot mat kan visa sig på olika sätt. För de som utvecklar allergi (vilket är ett fåtal procent av alla barn) kan det visa sig som en reaktion då barnet testar ny mat. Det är därför man rekommenderar att man skall testa en sak i taget när man börjat med smakportioner. Om du misstänker att ditt barn har någon allergi bör du kontakta BVC för vidare utredning.
    • Hur vanligt är det med födoämnesallergier bland små barn?
      Svar: Studier utförda i Norden under 2000-talet visar att mellan 3 och 15 procent av små barn drabbas av någon form av födoämnesöverkänslighet. Att siffrorna varierar beror bland annat på vilka undersökningsmetoder som använts och vilka målgrupper man studerat.
    • Vilka allergier är vanligast?
      Svar: Hos små barn i Norden är det vanligast att man tidigt ser allergier mot basfödoämnen som mjölk, ägg, vete, soja och baljväxter. När barnen blir större kan vissa av allergierna växa bort för att i vissa fall ersättas av andra besvär. Pollenallergier debuterar oftast senare och kan medföra korsreaktioner mot födoämnen såsom frukt och nötter.
    • Kan föräldrar förebygga allergier hos barnen?
      Svar: I dagsläget finns det inte något entydigt svar på den frågan. Eftersom utveckling av allergier sannolikt beror både på faktorer i vår miljö och faktorer som vi ärver, är det svårt att ge generella råd. I olika studier har man funnit att vissa faktorer i kosten och miljön, till exempel att låta barnet äta fisk och att själv undvika tobaksrökning, kan minska risken för att utveckla vissa allergisjukdomar.
    • Hur påverkar tidiga matvanor riskerna för allergier senare i livet?
      Svar: Dagens forskning och rekommendationer är mer inriktade mot att man inte bör vänta alltför länge med att introducera födoämnen. Flera studier visar på att det kan vara skyddande att introducera födoämnen under tiden man fortfarande ammar runt 6 månader och framåt, i stället för att vänta.
    • Vad ska man göra om man misstänker att barnet har allergi?
      Svar: Man bör kontakta en barnmottagning eller sin läkare för en utredning. Att själv experimentera med barnets kost för att utreda vad det tål eller inte tål kan leda till att barnet inte får en kost som motsvarar behovet för tillväxt och utveckling. Det blir också svårare att utreda eventuella besvär senare.
    • Vad är komjölksproteinallergi?
      Svar: Det innebär att kroppens immunförsvar reagerar på komjölksprotein och man får en allergisk reaktion när man äter eller dricker något som innehåller komjölksprotein.

      Denna typ av allergi är allra vanligast bland små barn och växer ofta bort under småbarnsåren
    • Vad är glutenintolerans/celiaki?
      Svar: Det är en tarmsjukdom som innebär att kroppens immunförsvar reagerar på gluten, som är proteiner som finns i vete, korn och råg. I havre finns inte detta protein men ibland kan havre ha kontaminerats med gluten om det odlats eller malts tillsammans med andra spannmål. Det finns specialodlad havre som man kan äta. Glutenintolerans/celiaki behandlas genom en livslång kost som är fri från gluten.
    • Är celiaki och veteallergi samma sak?
      Svar: Nej det är det inte. Om man är allergisk mot vete kan man fortfarande tåla mat som innehåller råg och korn och havre. Vid celiaki måste man undvika all mat som innehåller glutenprotein som finns i vete, råg och korn och kan finnas i havre som en inblandning från de andra sädesslagen.
    • Vad är laktosintolerans?
      Svar: Det innebär att man är överkänslig mot laktos, d v s mjölksocker. Det är ingen allergi utan en överkänslighet då kroppen saknar (helt eller delvis) det enzym som bryter ned mjölksocker. Det kan framförallt medföra magbesvär. Olika personer har olika känslighet. Det är inte så vanligt med laktosintolerans hos små barn. Mjölksocker förekommer i mjölk och mjölkprodukter.
    • Vilka rätter finns det för överkänsliga barn?
      Svar: Det finns produkter som passar barn med allergi och överkänslighet. Har du ett barn som är överkänsligt eller allergiskt mot något livsmedel ska du alltid läsa innehållsdeklarationen på förpackningen, eftersom den visar vilka ingredienser maten innehåller. Tänk på att innehållet och recepten kan ändras, så läs innehållsförteckningen varje gång!

      På vår sida Barnmat kan du filtrera bort de produkter som bland annat innehåller komjölksprotein, laktos, ägg, soja och gluten.
    • Hur mycket Sinlac kan mitt barn äta?
      Svar: Sinlac är en komplett gröt som kan ges från 4 månaders ålder och som kan fungera som en del i kosten för ett barn med komjölksallergi och/eller glutenintolerans.

      1 portion Sinlac (motsvarande 1 dl Sinlacpulver) ger ca 20 % av dagsbehovet energi och 25 – 30 % av dagsbehovet av järn för ett barn 6 – 11 månader (Svenska Näringsrekommendationer 2005).
    • Varför ger amning det bästa skyddet?
      Svar: Livsmedelsverket rekommenderar att alla barn får bröstmjölk fram till 6 månaders ålder för att sedan introduceras för ny mat. Den energi och näring som finns i bröstmjölk räcker för de allra flesta barn fram till 6 månaders ålder. Flera studier visar också att ammade barn har mindre besvär med infektioner under första halvåret.

      Bröstmjölk är perfekt anpassad till barnets näringsbehov och innehåller en rad ämnen som bland annat skyddar mot infektioner. Det beror till viss del på att ett barn som ammas utvecklar en tarmflora som domineras av bidfidobakterier som i sin tur ökar motståndskraften i tarmen, och kan påverka immunförsvaret positivt.
    • Är det skillnad i hälsa mellan barn som fötts med kejsarsnitt och som fötts vaginalt?
      Svar: Många studier visar att barn som förlöses med kejsarsnitt behöver längre tid på sig för att kolonisera tarmen med vissa bakteriestammar som anses vara bra för hälsan; de positiva bakterier vi alla har i tarmen och som bidrar till en hälsosam tarmflora.

      I förlängningen kan detta påverka utvecklingen av immunförsvaret då man även sett att barn som förlösts med kejsarsnitt löper högre risk att utveckla eksem och vissa matallergier.

      I magen är fostrets tarmar sterila men så snart barnet fötts börjar tarmarna koloniseras med bakterier.

      Bakterier från förlossningen och från mammans hud vid amning har en viktig funktion i uppbyggnaden av tarmfloran, men även andra miljöfaktorer påverkar. Vid en förlossning med kejsarsnitt kommer barnet i kontakt med färre bakterier.

      Amning är det lilla barnets bästa skydd då bröstmjölk innehåller ämnen som bidrar till att skapa en hälsosam tarmflora.
  • Allmänna frågor
    • Vad är bäst, barnmat i burk eller hemgjord?
      Svar: Allt är bra om det tillagas utifrån barnens behov. Om man känner sig osäker finns många bra tips att få via Livsmedelsverkets broschyr kring mat och spädbarn, eller på www.slv.se där du söker på spädbarnsmat.

      Barnmat som tillverkas av barnmatsproducent har stränga regler att följa kring vilka råvaror som får användas och i vilken mängd olika näringsämnen finns med. Det innebär att vi köper råvaror endast från godkända leverantörer. Kraven är höga för att vi vill att maten skall vara så bra producerad som möjligt och ha ett anpassat näringsinnehåll för ditt barn.

      Om man lagar mat själv bör man tänka på att tillsätta lite extra fett i maten. I barnmatsburken är det redan tillsatt.
    • Vad kan man inte ge barn att äta?
      Några tips på vägen: Undvik gröna bladgrönsaker som spenat, rucola och mangold som innehåller nitrat, som kan omvandlas till skadlig nitrit, och kan påverka syretransporten hos spädbarn.

      Honung bör ej ges till barn under ett år på grund av risken att det kan finnas sporer av bakterien Clostridium. botulinum i den.

      Hela nötter och mandlar kan lätt fastna i halsen. Däremot kan finfördelade nötter och mandlar finnas med i maten
    • Kan jag spara resten av maten i burken, om mitt barn inte äter allt?
      Svar: Ja. Servera alltid genom att hälla över lite mat på en ren tallrik och värm. Om det sedan blir mat över i burken kan man sätta på locket och spara i kyl enligt anvisning på burken.
    • Vilka märken har det högsta näringsvärdet
      Svar: Alla barnmatstillverkare har krav på sig att följa de regelverk som finns för barnmat, vilket också inkluderar produkternas näringsinnehåll. Observera att högsta näringsvärde inte behöver betyda bästa - det näringsinnehåll som bäst motsvarar barnets behov är det man bör sträva efter.
    • Kan man ge sitt barn enbart vegetarisk kost?
      Jag och min sambo är vegetarianer. Vi ska snart få vårt första barn och är lite oense om vårt barn också ska bli vegetarian. Min sambo tror att det är farligt för barnet och att det kommer få näringsbrist om det inte äter kött. Är det verkligen så?

      Svar: Det är svårt att ge en rekommendation då man inte har helheten, men generellt brukar man inte rekommendera kost helt baserad på vegetabiliska livsmedel till små barn då det är svårt att få in tillräckligt med näring och energi i kosten då. Om man däremot ger mjölkprodukter, fisk och ägg kan man lättare få en bra och varierad kost med bra proteinkvalitet till det lilla barnet. Kött innehåller också protein av god kvalité och järn, som kroppen lätt kan absorbera, men järn kan barnet också få till exempel via gröt och välling som innehåller tillsatt järn.
    • Är det mycket socker i färdigköpt barnmat?
      En kompis ger mig dåligt samvete för att jag ger burkmat och inte gör egen till min dotter på 6 månader. Hon pratar jämt om stärkelse = socker i barnmat, och att man vänjer dem vid sött. Men är stärkelse verkligen samma som socker? Stärkelse finns ju i mycket. Självklart vill jag inte vänja min dotter vid socker. Jag är väldigt mån om att hon ska få den bästa kosten, men jag orkar inte alltid stå och göra storkok och mixa, när man har ett barn som inte sover någonting om nätterna.

      Svar: Du behöver inte alls ha dåligt samvete. Barnmat på burk och all annan barnmat som säljs i handeln uppfyller stränga regelverk för innehåll och sammansättning. Om du väljer Nestlés barnmat så kan du vara säker på att näringsintaget blir tillgodosett. Dessutom så finns det inget tillsatt socker i Nestlés barnmat för barn under 1 år. Alla kolhydrater, inklusive stärkelse bryts ner till olika sockerarter i kroppen. Detta är helt naturligt och nödvändigt för att vi skall få i oss tillräckligt med energi.
    • Är det stor skillnad på barnmat utomlands jämfört med den svenska?
      Svar: Det är samma strikta regelverk som gäller för innehåll och sammansättning av barnmat som får säljas i handeln inom hela EU, oavsett var den tillverkas. Däremot kan typen av recept variera en del, till exempel är barnmaten som tillverkas här anpassad till kost som äts i Sverige, både den traditionella och den lite modernare maten.
  • Mellanmål
    • Varför är det så viktigt att små barn äter små mängder ofta?
      Svar: Små barn har större energibehov än vuxna om man ser till energibehovet per kilo kroppsvikt.

      Dessutom rymmer deras magsäck bara en liten mängd mat. Totalt sett behöver de dock mindre mängd energi än vuxna samtidigt som de behöver mycket näring. För att barn ska få i sig tillräckligt med näring för att växa och utvecklas och orka med lek så behöver man fylla på med bra mat på regelbundna tider.
    • Hur många mellanmål behövs?
      Svar: Det beror bland annat på hur mycket barnet äter till huvudmålet och hur lång tid det går mellan måltiderna. Här får man lita på barnets aptit och låta barnet bestämma hur mycket det vill äta.

      Det viktiga är att erbjuda bra mat på regelbundna tider.
    • Är det riktig frukt i fruktpuréerna?
      Svar: Ja, frukt och bär som sönderdelats för att passa barnen.
    • När övergår man till två huvudmål och frukost som kompletteras med mellanmål?
      Svar: Vid ungefär 8 månaders ålder kan man ge två mål lagad mat, frukost och några mellanmål. Vid ett år börjar måltiderna likna hur vuxna äter med frukost, ett litet mellanmål på förmiddagen, lagad lunch, ett rejält mellanmål på eftermiddagen och middag på kvällen. Många barn vill också äta ett litet kvällsmål i form av välling, gröt eller bröstmjölk.
    • Vad bör ett nyttigt mellanmål bestå av?
      Svar: Det behöver inte vara krångligt, bra mellanmål kan vara välling, gröt, fruktpuré eller babysmörgås (mjukt bröd utan brödskorpan och pålägg skuret i små, plockvänliga bitar). Från ett års ålder är en bra modell mjölk, fil eller yoghurt tillsammans med antingen en smörgås eller med gryn/flingor samt frukt eller bär. Smörgås, mjölk och frukt går att äta dagligen med olika variationer på pålägg, brödsort och frukt.
    • Kan småätande vara dåligt för tänderna?
      Svar: Mellanmål är inte det samma som att småäta! Småätande mellan måltiderna kan vara dåligt för tänderna och påverkar aptiten negativt. Med regelbundna måltider jämnt fördelade över dagen innebär det för de flesta att det är lättare att undvika småätande. För tändernas skull kan det också vara bra att tugga på något hårt som till exempel en morotsbit efter att man ätit något som klibbar på tänderna.
    • Hur mycket godis är det ok att äta?
      Svar: De flesta barn äter för mycket godis, redan vid 2-3 års åldern. I Livsmedelsverkets undersökning, där man tittat på 4-åringars livsmedels- och näringsintag, kunde man se att en fjärdedel av barnens energiintag kom från sötsaker. Rekommendationen är att tillsatt socker i maten inte bör vara mer än 10 % av energiintaget.
    • Varför ska man begränsa sötsaker?
      Svar: Sötsaker som godis, kakor och läsk bidrar med mycket tomma kalorier vilket innebär att barnen blir mätta utan att få i sig någon näring eller några kostfibrer. Det finns också ett samband mellan ett högt intag av sötsaker och risk för övervikt och fetma hos barn. Genom att begränsa godis och liknande till lördagar lär sig barnet att detta inte är något man äter varje dag.
    • Vad kan man servera i stället gör godis?
      Svar: Torkad frukt och nötter är ett nyttigare alternativ till smågodis då det bidrar med lite näring. Torkad frukt innehåller både energi och naturligt socker samt en del vitaminer och mineraler. Nötter är också rika på energi, vissa näringsämnen och nyttigt fett. För mycket torkad frukt kan dock ge problem med magknip då det kräver en hel del extra vätska. Det är viktigt att tänka på att små barn kan sätta nötter i halsen så därför bör inte hela nötter ges till små barn.
    • Hur mycket frukt och grönt bör barn äta?
      Svar: För barn under fyra år rekommenderas att frukt och grönsaker ingår i kosten varje dag, gärna vid varje måltid. Mängden bör öka successivt med stigande ålder så att de vid fyra år äter cirka 400 gram. För barn över 10 år gäller samma rekommendation som för vuxna, det vill säga 500 gram per dag. Hälften bör vara frukt och bär och hälften grönsaker och rotfrukter. Potatis räknas i det här sammanhanget inte som grönsak.
    • I vilken ålder byter man puré mot bitar?
      Svar: Till mindre barn kan frukt, bär och grönsaker serveras i form av puré. Vid cirka 8 månaders ålder kan det passa bra med mjuka bitar som mosas med en gaffel. När barnen kan börja tugga kan man servera hela eller bitar av bär och bitar av frukt, grönsaker och rotfrukter.
    • Är det några frukter och grönsaker som småbarn inte bör äta?
      Svar: Spenat, rödbeta, mangold, bladselleri och nässlor bör inte ges till spädbarn. De innehåller nitrat som i barnets magsäck och tarmkanal kan omvandlas till nitrit. Nitrit kan minska blodets syretransporterande förmåga.
    • Hur får man in frukt och grönt vid varje måltid?
      Svar: Gör grönsaker och rotfrukter till en självklar del av måltiderna, det vill säga – planera även vilken grönsak som ska serveras till maten och hur den ska tillagas. Om man inte kan få barnet att äta grönsaker kan man ”gömma” dem i maten. Man kan också blanda rivna morötter eller vitkål i köttfärssås, pannbiff eller grytor. Frukt kan med fördel serveras till frukost, som mellanmål eller till efterrätt. Glöm inte bort bär! Varför inte blanda en smoothie eller prova frukt och grönsaker som smörgåspålägg.
  • Näringsfrågor
    • Kan man äta för mycket järn?
      Svar: Järn absorberas i tunntarmen och upptaget beror delvis på hur stort behovet är. Om man har välfyllda förråd tas mindre järn upp. Omsättningen av järn sker via flera mekanismer i kroppen och en del järn förloras via avföringen. För de allra flesta är det svårt att få i sig för mycket järn via maten.

      Om man äter järntillskott skall man följa de råd som man får av barnmorskan och inte överdosera tillskottet.
    • Vad ska jag äta om jag behöver mer järn?
      Svar: Inälvsmat och leverpastej är bra källor till järn (hemjärn). Blanda leverpastej med hackad gurka eller bostongurka samt klippt krasse. Bred på mjukt eller hårt bröd.

      Blodpudding kan delas i mindre delar och brynas med flytande margarin i stekpanna med lite strimlad lök och skivat äpple. När allt är brynt och genomvarmt serveras det med lingonsylt och pizzasallad.

      Läs mer om vilken mat som innehåller järn här.
    • Hur vet man om man behöver äta extra järntillskott?
      Svar: De blodprover som tas på MVC testar bland annat hemoglobinvärdet. Det är normalt att ha lite lägre nivåer under graviditeten eftersom blodvolymen ökar. Man kan behöva järntillskott även om man äter järnrik mat. Det beror på att behovet ökar under graviditeten.
    • Hur mycket är normalt att gå upp i vikt under en graviditet?
      Svar: Det är mycket individuellt hur mycket man ökar i vikt under graviditeten och också individuellt hur svårt man har att bli av med extrakilon efter graviditeten. Risken för olika komplikationer under graviditet och amning ökar vid alltför stor viktuppgång, därför är det bra att försöka begränsa viktuppgången till 12-15 kilo.

      Riktlinjer för hur mycket man kan öka i vikt är beroende på vilket BMI man har från början. Att banta under graviditeten är inte att rekommendera eftersom en begränsad kost kan bli mindre näringsrik och därmed ha en negativ inverkan på fostret.

      Din barnmorska kan ge dig mer information om vilka rekommendationer som finns beroende på vilket BMI du hade före graviditeten.
    • Hur mycket protein är lagom?
      Svar: Tallriksmodellen ger en lagom fördelning av hur mycket kött/fisk/ägg/baljväxter som en lunch eller middag bör innehålla.
  • Produktfrågor
    • Är det en skillnad mellan pulverform och flytande varianter av tillskottsnäring?
      Svar: Nej, näringsinnehållet är i stort sett detsamma. Den flytande varianten innehåller inte aktiv bakteriekultur, som pulvret gör. Drickfärdig variant är praktiskt att ha med i skötväskan eller vid resa. Vissa upplever att den drickfärdiga är lite slätare i konsistensen i och med att vatten redan från början ingår i själva tillverkningsprocessen. Tillskottsnäring från pulver kan kännas lite mer kornigt.
    • Varför ska jag köpa 200ml när mitt barn bara dricker 60ml?
      Svar: Alla barn har olika aptit. Drickfärdig variant kan sparas ett dygn i kylen och användas vid nästa måltid.
    • Kan jag göra flera flaskor åt gången och placera i kylskåp för uppvärmning?
      Svar: Nej, vi rekommenderar att man tillagar en måltid åt gången för att undvika bakterietillväxt. Däremot kan du koka upp en större mängd vatten och sedan förvara det i en tillbringare i kylen eller i en termos. När det sedan är dags att mata värmer du vattnet i mikro (tänk på att värmen fördelar sig lite ojämnt i vätska), häll i pulvret, skaka om och ge. Har man väl blandat pulver med vatten så ska blandningen ges omgående, alltså så fräsch som möjligt.
    • Kan du förklara lite om den nya produktserien med gröt?
      Svar: Nestle gröt har också tidigare varit osockrad men nu har vi lyckats ta fram välsmakande sorter för alla ålderssteg med inget eller minskat innehåll av fruktjuicekoncentrat som har hög halt fruktsocker. Genom att drastiskt minska innehållet av fruktjuicekoncentrat är innehållet av kolhydrater något lägre och grötarna har också något renare, mindre söt smak.

      I smaktester som genomförts har grötarna fått toppbetyg – så den ’renare’ grötsmaken uppskattas. Om man sedan själv vill öka på fruktsmaken kan man blanda i färsk frukt eller en klick fruktpuré efter att man tillagat gröten.
    • När kan man börja med gröt?
      Svar: Gröt kan fungera som smakprov från cirka 6 månader, och allra tidigast från 4 månader. Det är bra att introducera till exempel gröt som innehåller gluten under tiden som man ammar barnet. Glutenintroduktion under tiden man ammar kan ge ett skydd mot utveckling av celiaki.
    • Vad är det för skillnad på de olika grötarna om man ser till ålder?
      Min son är 8 månader gammal men älskar sin 4 månaders gröt, måste vi byta upp oss?

      Svar: De olika grötarna i barnmatssortimentet är anpassade efter barnets ålder och utveckling, vilket innebär att mängden fullkorn och fibrer ökar i takt med att barnet blir större. Även konsistensen ändras och blir grövre för att ge mer tuggmotstånd. Man kan mycket väl fortsätta med en favoritgröt från ett lägre ålderssteg så länge man önskar. Försök variera med ett mål med 8 månadersgröt också, så blir det en bra variation.
    • Är det säkert att ge mat som innhåller palmolja till barn?
      Svar: Vi kan försäkra att de produkter vi har är säkra att konsumera för barn och den palmolja som finns i våra produkter innehåller garanterat lägre nivåer än de gränsvärden som nu rekommenderas. Vi har en mycket rigorös kvalitets- och säkerhetskontroll för såväl råvaror som färdiga produkter och vi kompromissar aldrig med detta.
    • Varför används palmolja i modersmjölksersättning?
      Svar: Vi använder palmolja till bröstmjölksersättning därför att det är den olja som mest efterliknar naturlig bröstmjölk. Naturlig bröstmjölk är rik på fettsyror som är viktiga för bebisens nutrition. Palm olein, som kommer från palmolja, är en ingrediens som används i bröstmjölksersättning. Det är en utmärkt källa till palmitinsyra, en av de dominerande fettsyror som finns i bröstmjölk. Varje fett källa har en unik fettsyrasammansättning. Den palmolein som finns i vår ersättning bidrar till att mjölken får liknande nivåer som naturlig bröstmjölk. Andra fett-källor har inte sådana ideala nivåer av palmitinsyra och kommer inte i närheten av de nivåer som finns i naturlig bröstmjölk. Barnmaten omfattas redan idag av strikt lagstiftning och kontroller som är avsevärt striktare än annan mat och alla andra livsmedel. Alla våra produkter uppfyller gällande europeiska normer.
    • Vad rekommenderar Livsmedelsverket när det gäller modersmjölksersättning?
      Svar: Så här säger Livsmedelsverket på sin hemsida: Barn får modersmjölksersättning under så kort tid i livet att det är mycket liten risk att det ska påverka barnet. Livsmedelsverket avråder därför inte från att använda modersmjölksersättning till spädbarn, även om den innehåller palmolja.

      Här finns mer information från Livsmedelsverket:
      https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/glycidylestrar-ge-och-2--och-3-mcpd-estrar
    • Vad gör Nestlé för att minska mängden palmolja som används i deras produkter?
      Svar: Nestlé har investerat mycket i vetenskaplig forskning för att på ett säkert sätt kunna mäta dessa komponenter och förstå hur de skapas och identifiera hur vi kan minska nivåerna. Resultatet av detta arbete finns tillgängliga i vetenskapliga publikationer. Genom att arbeta i nära samarbete med våra leverantörer av vegetabiliska oljor och fett har vi redan vidtagit åtgärder för att säkerställa att MCPD och GE nivåerna i de fett och oljor vi använder i våra produkter är så låg som är praktiskt möjligt.