| Kontakt

Du är alltid välkommen att kontakta oss på barnmatsforum@se.nestle.com eller via telefon 020-299200.

| WHO-koden

barnmat

WHO rekommenderar uteslutande amning under de första 6 månaderna. Nestlé stöder detta till fullo liksom fortsatt amning tillsammans med introduktion av en varierad kost enligt råd från barnhälsovården.

Fortsätt

Barn och smak

Lär ditt barn att smaka

Att gå från en kost bestående enbart av mjölk till riktig mat är ett stort spännande steg för ditt barn. Det är också väldigt roligt att följa med i för dig som förälder – från den första lilla klicken puré till den första skeden för egen hand. För att övergången och anpassningen till alla dessa nya smaker och konsistenser ska gå så smidigt och enkelt och bli just det spännande äventyr den ska vara kan det vara bra att veta lite om hur smaksinnet fungerar, växer och utvecklas.

Det börjar redan i magen

Runt femte graviditetsmånaden börjar barnets smaklökar på tungan att växa och vissa forskare menar att barnets smakpreferenser nu börjar utvecklas och att de påverkas av moders kost eftersom den ger smak åt fostervattnet. Den här smakmässiga påverkan fortsätter sen under amningen då även bröstmjölkens smak i viss utsträckning påverkas av kosten. Det ger uttrycket att äta för två en helt annan dimension, eller hur? Tänk på hur barnet i magen också får en upplevelse när du äter något gott.

Den kulturella smaken

Barn kan lära sig älska nästan vad som helst. Den starkaste påverkan för ett barns smak är vad som äts och uppskattas i dess omgivning. Först och främst kommer ditt barns smak påverkas av vad ni gillar och äter därhemma. Även om en del av ditt barns smak är medfött och en del formas av din kost när barnet växer i magen så kommer det mesta av ditt barns preferenser att formas av hur det lär sig smaka hemma med familjen. Men var beredd på att ditt barns favoritsmak kommer att ändras många gånger.

Din lilla allätare

Vi människor är allätare. Vi behöver äta allsidigt för att få i oss alla näringsämnen. Det betyder att vi kan anpassa oss efter väldigt olika förutsättningar gällande vad som står på vår meny och vad vi tycker om. Det leder också till nåt som kommit att kallas allätar-paradoxen – nyfikenheten att prova nya saker och tryggheten i att hålla sig till det välkända. Vilken strävan som är starkast varierar från person till person men också från ålder till ålder. Det här är viktigt att känna till som småbarnsförälder – ditt barn slits också mellan nyfikenhet och misstänksamhet. Det här är en överlevnadsinstinkt och att den ibland kan vara starkare hos barn än hos vuxna är inte så svårt att förstå ur ett evolutionsperspektiv. Fram till cirka två år är de flesta barn väldigt nyfikna och öppna för att prova nya saker sen inträder något som kallas för en neofobisk period. Neofobi betyder rädsla för det nya. Om du är medveten om att detta är en fas och att den går över är den här perioden, som kan vara ganska utmanande, lättare. Ha tålamod och ge dit barn tid. Nu är det viktigare än någonsin att introducera nya smaker succesivt och en smak i taget.

Smaklök – vad är det egentligen?

Namnet har de fått från att de faktiskt ser ut som en liten lök som ligger gömd i tungan så att dess topp, smakporen sticker upp ur huden. En smaklök innehåller ett antal smakceller som alla känner en enskild grundsmak, sött, salt, surt, beskt eller umami. Smaklökarna byts ut kontinuerligt, den enskilda livstiden är ca två veckor. En vuxen människa har mellan 4 -10 000 smaklökar men barn har ännu fler. Mängden smaklökar kan variera kraftigt från person till person. Därför är det viktigt att maten som ditt barn ska äta är mild och barnanpassad inte bara i sitt innehåll utan även till sin smak. Vi ska nog återkomma till hur en smaklök fungerar också.

Smaklökarnas utveckling

Från födseln fram till 6-7 månader är barnets starkaste smakpreferens sötma, vid 8-10 månader glider intresset mer över mot saltare smaker. Fram till ca 12 månader visar de flesta barn inget vidare intresse för syrlighet eller beska utan att för den skull helt avfärda dessa smaker.

När är det dags att börja med smakportioner?

Övergångsperioden från amning eller bröstmjölksersättning till riktig mat är den viktigaste och enklaste tidpunkten för att lära ditt barn om smakernas värld. Nu är barnet nyfiket på nya smaker, konsistenser och provar gärna det mesta som du erbjuder. Det är nu du ska passa på att introducera många olika smaker för ditt barn. Det är dock en bra idé att vara en smula systematisk så ditt barn hinner med att också fatta tycke för en viss smak. Introducera nya smaker en åt gången och tänk på att det kan ta flera gånger innan ditt barn verkligen gillar en ny smak.

Ett smakäventyr – men på barnets villkor

Glöm inte bort att det är mer än smaker som påverkar vår känsla för mat – temperaturen och konsistensen har stor betydelse men även det visuella. Också för barn. Färg och form och presentation kan göra stor skillnad för din lilla blivande gourmet. Men tänk på att ditt barns matsmältningssystem inte är fullt utvecklat förrän det är cirka 24 månader så var noga med att följa rekommendationer och ditt barns egna signaler – minns att ditt barn har mycket känsligare smaksystem än du själv.

Vid 4-5 månader går det bra att börja introducera smakportioner, men de ska vara just det. Inte kompletta måltider. De ska inte ersätta eller konkurrera med amningen/bröstmjölksersättningen. Från ungefär 4-5 månader börjar ditt barn få bättre kontroll över muskler och balans. Den medfödda reflexen att räcka ut tungan när något hamnar i munnen börjar avta. Barnet lär sig att använda tungan för att forma maten till en lagom stor, sväljbar mängd.

Barn och smak
Lär ditt barn att smaka
Hur ska maten vara?

När ditt barn börjar med smakportioner måste maten vara mycket lätt att svälja. Konsistensen får inte vara för fast, men inte heller för rinnig. Eftersom barnets mage är ovant vid annan mat än bröstmjölk bör smakportionerna vara milda och skonsamma. En bekant smak är tryggt! Blanda gärna maten med bröstmjölk eller modersmjölksersättning för lösare konsistens och en välbekant smak.

Så matar du

Ditt barn måste få tid att känna på det nya. En ganska liten sked brukar underlätta. Men försök aldrig trycka in skeden i en stängd mun. ”Dutta” istället lite med skeden på läppen så barnet kan slicka och smaka på det nya. Barnet måste lära sig använda läppar och tunga för att kunna svälja maten. Om maten kommer ut igen, brukar det inte betyda att ditt barn ogillar maten. Utan att det helt enkelt inte vet hur man ska göra med mat med den här konsistensen.

OBS! Tänk på att ditt barn, precis som du själv, har olika aptit från dag till dag. Var lyhörd och anpassa dig efter ditt barns dagsform. Att det på tisdagen inte gillar morotspuré behöver inte alls betyda att den inte äts upp i ett huj på torsdag.

Vilket mål är bäst för att introducera nya smaker på?

Det beror lite på vilken sorts smak det är, men vilket mål på dagen är du själv mest benägen att prova något nytt? De flesta vuxna svarar till lunch eller middag. Ofta är man pigg och inte lika hungrig som på morgonen. Det här gäller barn också.

Dags för nåt att bita i?

För ett nyfödd baby är det omöjligt att svälja nåt annat än mjölk frivilligt. Den har en medfödd reflex att spotta ut saker som kommer in i dess mun. Att lära sig tugga och svälja är en process som börjar vid 4-5 månaders ålder och som sen tar olika lång tid för olika barn men som brukar vara färdigutvecklad runt 12 månader. Under den här tiden är viktigt att vara försiktig så de inte får i sig för stora matbitar som de kan sätta i halsen och samtidigt stimulera deras vilja att lära sig.

Goda vanor smittar

Ditt barn speglar sig i dig och älskar att härmas, kanske det inte följer ditt goda exempel omedelbart och framförallt inte varje gång, men över tid är det de vanor ni har överlag i familjen som kommer att bli barnets smakmässiga arv och perspektiv. Den glädje och aptit som själv utstrålar runt matbordet kommer ditt barn att ta efter. Se bara hur ditt leende över den goda smakportionen sprider sig till ditt barn.

Bestämma själv?

Måltiden kan vara en mycket laddad situation där ditt barn tydligt kan tänka sig att visa sin egen vilja. Tvinga aldrig i ditt barn mat och om det är kinkigt prova att låta det äta själv, med händerna eller en bra sked. Det kan bli kladdigt men det är också en del av ditt barns motoriska utveckling att lära sig äta själv. Snart nog är de mästare på sked. Undvik att göra måltiderna till en kamp mellan olika viljor eller till ett känslomässigt spel.

Variation och systematik?

När det gäller att introducera nya smaker och rätter för ditt barn – blir inte förvånad om det inte omedelbart tycker om det. Man brukar generellt säga att det tar 10-20 gånger innan barnet vant sig vid och är bekant med den nya smaken. Variera vad du serverar och lyssna till barnets reaktion – gällande smak, temperatur och konsistens. Var noga med att följa rekommendationer om vad som är lämpligt för respektive ålder så ska du se att ditt barn växer upp till en tvättäkta gourmet.

Ditt barn och konsistenser en snabbguide

4-5 månader
– enbart smakportioner – ej konkurrera med amning/ersättning Puréer av olika milda smaker av fingerborgsstorlek – bara för att bemöta nyfikenhet. Ett sätt att minska barriären är att blanda ut smakprovet med bröstmjölk.

6 månader
Från den här åldern ska amning/ersättning börja kompleteras med annan mat. Måltiderna och smakerna enkla milda och väl puréade.

7-8 månader
Nu kan maten få en mer mosad karaktär med lite mer textur. Ofta brukar tänderna nu vara på väg så det kan klia i barnets gom.

9-11 månader
Potatis och pasta kan nu börja vara i små, små bitar som kan tuggas på och erbjuda ett lätt tuggmotstånd. Fisk och kött bör fortfarande vara i puréform då de är lite väl hårda att tugga igenom.

12 månader och framåt
Nu kan ditt barns mat innehålla småbitar av alla ingredienser samt större variation även gällande smak – fortfarande barnanpassad i storlek och hårdhet.