Kostfibrer och fullkorn

De allra flesta barn klarar sig alldeles utmärkt på bröstmjölk de första 6 månaderna. Men om ditt barn verkar nyfiket på att prova annan mat kan du tidigast från 4 månader testa att ge små smakportioner av annan mat. Det är viktigt att smakportionerna bara är små, endast ett par små skedar, för att låta barnet vänja sig vid nya smaker och konsistenser. Smakportionerna ska inte ersätta någon del av amningen. Ta god tid på er och låt barnet bestämma takten.

Många oroar sig över att barnen äter för mycket socker. Och det gör de. Alldeles för mycket, faktiskt. En stor risk är att sötsaker tar plats från andra näringsämnen och att barnen inte får i sig det de behöver ur näringssynpunkt. Men man kan ha bra matvanor, även om man också äter små mängder socker.

Alla mineralämnen är nödvändiga för kroppen, men mängden och behovet varierar. Vissa mineralämnen finns bara i minimala kvantiteter och kallas då spårämnen. Varje mineralämne har viktiga uppgifter och de kan inte ersätta varandra.

Ska man ta med svensk barnmat?

Man har länge känt till att D-vitamin är viktigt för skelett och tänder och har stor betydelse för skelettuppbyggnaden. Flera undersökningar har visat på vitaminets positiva effekt på bland annat immunförsvaret, det vill säga att det kan minska risken för vissa sjukdomar såsom diabetes och allergiska sjukdomar.

Ditt barn börjar få bättre kontroll över muskler och balans. Den medfödda reflexen att räcka ut tungan när något hamnar i munnen börjar avta. Barnet lär sig att använda tungan för att forma maten till en lagom stor, sväljbar mängd.

Det finns tretton olika vitaminer som är nödvändiga att få i sig via maten. De kan inte ersätta varandra utan har alla sin specifika funktion i kroppen. Vitaminer finns i mat både från djur- och växtriket. Här i Norden, där vi har god tillgång på mat, är vitaminbrist ovanlig.

För små barn är fett en viktig energikälla eftersom de behöver mycket energi per kilo kroppsvikt.

För lite större barn och vuxna rekommenderas att minst hälften av kalorierna bör komma från kolhydrater. Bakom det samlande begreppet kolhydrater döljer sig många olika ämnen. De huvudsakliga grupperna är stärkelse, sockerarter (både vanligt socker och naturligt ingående sockerarter), samt fibrer.

I kroppen bildas, i samband med ämnesomsättningen, ibland så kallade fria radikaler. Fria radikaler kan bland annat bidra till hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer.

Nordiska kostundersökningar visar att nästan alla ettåringar får dagsbehovet av frukt och bär varje dag. Men när barnet växer, får mer vilja och inte alltid tillbringar hela tiden med sina föräldrar minskar intaget.

Kalcium är det mineralämne som det finns mest av i kroppen. Nästan allt kalcium lagras inne i skelettet.

Hos en vuxen person har den samma yta som en tennisplan om man vecklar ut den. När man föds är tarmen i det närmaste steril, det vill säga den innehåller inga bakterier. Men direkt efter förlossningen, då bebisen kommer i kontakt med syre, sin mammas bakterieflora och får sin första mat, börjar olika stammar av bakterier växa till.

Det första året i barnets liv kretsar mycket kring mat och barnets vikt. Vikten är viktig men minst lika betydelsefullt är att barnet får näringsrik bra mat för att kunna utvecklas. Aldrig mer i livet utvecklas hjärnan lika mycket som under första levnadsåret och det går åt mycket ”hjärnmat” som vi inte kan väga på en våg.

Övervikt och fetma bland både barn, ungdomar och vuxna är vanligt. Detta faktum har väl inte undgått någon. Man brukar skilja mellan övervikt och fetma.